Välfärden behöver mer resurser – Inte mindre!

I höstas presenterade välfärdsutredningen (Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78) sitt förslag om att införa ett vinsttak för fristående aktörer inom välfärdssektorn. Förslaget innebär i princip ett vinstförbud. Under sådana förutsättningar kommer det inte vara möjligt att bedriva en stabil, kvalitativ och långsiktig verksamhet i välfärdssektorn, vilket kommer medföra att de flesta företag som verkar inom vård, skola och omsorg kommer att tvingas lägga ned sina verksamheter. I praktiken innebär det minskade resurser i välfärdssektorn när det tvärtom behövs mer. En sådan utveckling skulle leda till kännbara effekter för brukare/patienter/elever i form av kraftigt minskad valfrihet.

Förslaget riskerar också att medföra betydande problem och kostnadsökningar för kommuner och landsting runt om i landet då de måste täcka upp för det bortfall som uppstår då externa aktörer tvingas lägga ned sina verksamheter. Frågan är om det över huvud taget skulle vara möjligt att hantera för offentlig sektor. De samhällsekonomiska konsekvenserna skulle bli mycket kännbara till följd av minskad mångfald och konkurrens. Dynamiken i sektorn, som skapar förutsättningar för omvandlingstryck, innovativa lösningar, ökad kvalitet och kostnadseffektivitet, skulle kraftigt urholkas.

Resultatet av det föreslagna vinsttaket riskerar alltså att bli en ökad kostnadsutveckling för välfärden i kombination med försämrad kvalitetsutveckling.
Det regeringen istället bör fokusera på är kvaliteten i verksamheterna som bedrivs. Genomtänkta kvalitetskrav och ersättningssystem, samt ändamålsenlig uppföljning, är rätt väg att gå i det viktiga arbetet med att utveckla välfärdssektorn. Det gör att de människor som brinner för att bedriva välfärdsverksamhet med hög kvalitet får en chans att utveckla detta – oavsett organisationsform.